Autism

Autismspektrum

Personer med autism har ofta svårigheter med socialt samspel och kommunikation. De kan även ha ett tvångsmässigt beteende samt begränsade intressen och aktiviteter. De flesta med autism har en genomsnittlig begåvning, men alla begåvningsnivåer förekommer – från särbegåvning till svår intellektuell funktionsnedsättning. Samsjuklighet är vanligt, exempelvis i form av ADHD eller intellektuell funktionsnedsättning.

Autism förekommer hos ungefär 1–2 procent av befolkningen i Sverige. Diagnoserna har ökat markant, vilket till stor del beror på att autismbegreppet har breddats, att diagnostiska metoder har förbättrats och att fler fall upptäcks. Samtidigt kan det inte uteslutas att autism faktiskt har blivit vanligare.

Autism är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning, vilket innebär att symtomen kan uttryckas olika beroende på individens ålder, språknivå och begåvning. Med rätt stöd, träning och anpassningar kan vissa svårigheter kompenseras i olika sammanhang.

 

 

Autism debuterar tidigt i barndomen, men symtomen uppmärksammas och diagnostiseras ibland först senare. För vissa blir svårigheterna tydliga först i skolåldern eller i vuxen ålder, vilket kan leda till en försenad diagnos.

Autism är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning, vilket innebär att symtomen kan uttryckas olika beroende på individens ålder, språknivå och begåvning. Med rätt stöd, träning och anpassningar kan vissa svårigheter kompenseras i olika sammanhang.

Autism debuterar tidigt i barndomen, men symtomen uppmärksammas och diagnostiseras ibland först senare. För vissa blir svårigheterna tydliga först i skolåldern eller i vuxen ålder, vilket kan leda till en försenad diagnos.

Hur får man  Autism?

Medfödda biologiska faktorer spelar en stor roll i utvecklingen av autism. Avvikelser i hjärnans funktion påverkar de kognitiva förmågorna, det vill säga hjärnans förmåga att ta in, bearbeta och tolka information. Denna avvikande kognitiva funktion leder till svårigheter i socialt samspel och beteendemönster som kan uppfattas som ovanliga.

 

Det finns en stark koppling mellan genetisk ärftlighet och autismutveckling. Samtidigt visar forskning att flera biologiska faktorer kan öka risken för att utveckla autism, exempelvis infektioner eller sjukdomar under fostertiden, samt exponering för miljögifter och bekämpningsmedel under graviditeten. Studier tyder också på att risken ökar om föräldrarna är äldre vid barnets födsel.

De mest effektiva insatserna för personer med autism är beteendeinriktade och bygger på kunskap om hur individer med autism bäst lär sig.

En förstående, anpassad och stödjande omgivning är avgörande. Kunskap om autism och individens specifika behov är viktig, eftersom stödet kan variera stort mellan olika personer och förändras över tid. Autism är en livslång funktionsnedsättning, och även om vissa personer med autism klarar sig utan stöd, behöver många någon form av hjälp genom hela livet.

Kontakta oss idag för att boka ett kostnadsfritt bedömningssamtal och få den hjälp ni behöver för att hantera autism på bästa sätt.