ADHD

ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder):

Personer med ADHD har ofta svårt att upprätthålla uppmärksamhet, fokus och koncentration. De kan även ha utmaningar med impulskontroll och överaktivitet. ADHD förekommer hos cirka 3–5 procent av befolkningen.

Överaktivitet och impulsivitet kan minska med åldern, men svårigheter med uppmärksamhet, fokus och koncentration kvarstår ofta och kan utgöra en funktionsnedsättning.

Beteendet hos personer med ADHD kan vara motsägelsefullt. De kan prestera mycket bra i vissa sammanhang, under specifika förutsättningar och under kortare tidsperioder, men samtidigt ha svårt att hantera enkla uppgifter och monotona rutiner i vardagen.

ADHD-symtom kan variera i uttryck, intensitet och påverkan under olika skeden i livet. Det är vanligt att symtombilden förändras från barndomen till vuxen ålder.

 




Det finns tre olika typer av ADHD:

  1. Kombinerad typ – En kombination av uppmärksamhetsproblem, svårigheter med impulskontroll och hyperaktivitet. Detta är den vanligaste formen av ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder).
  2. Huvudsakligen ouppmärksam typ – Den främsta svårigheten är bristande uppmärksamhet, men utan tydlig hyperaktivitet. Vissa personer har i stället en låg aktivitetsnivå och kan ha svårt att komma igång med uppgifter. Denna form kallas ibland ADD (Attention Deficit Disorder).
  3. Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv typ – Karaktäriseras av hyperaktivitet och impulsivitet. Denna form är vanligast hos barn.

Hur uppkommer ADHD?

Medfödda biologiska faktorer spelar en stor roll i utvecklingen av ADHD. De flesta forskningsstudier visar att vissa gener, som påverkar hjärnans uppbyggnad och funktion, kan bidra till att en person utvecklar ADHD. Även miljöfaktorer under graviditeten och vid förlossningen kan ha en inverkan.

Studier har visat att ADHD är kopplat till avvikelser i hjärnans funktion, vilket leder till störningar i impulsöverföringen mellan de områden som styr uppmärksamhet, aktivitetsreglering och impulskontroll.

 

En biokemisk modell förklarar detta genom att personer med ADHD har en obalans i dopaminnivåerna i hjärnan. Detta stämmer överens med neuropsykologiska teorier, som menar att ADHD beror på brister i exekutiva funktioner – de hjärnprocesser som hanterar planering, samordning och impulskontroll. Arbetsminnet är också en del av dessa funktioner. Det hjälper oss att hålla flera informationsbitar aktiva samtidigt och att aktivera långtidsminnet, vilket gör det möjligt att använda tidigare erfarenheter för att förstå nya situationer.

Det finns inga vetenskapliga belägg för att psykosociala faktorer orsakar ADHD, men en förstående, anpassad och stödjande miljö kan minska risken för att funktionsnedsättningen utvecklas till ett svårt funktionshinder.

Önskar du mer information är du välkommen att kontakta os